Rebeccas Perspektiv -

''Om tio minuter landar planet på London City flygplats! In ten minutes the plane lands at London City airport!'' hördes det ur högtalarna. Jag la ner tidningen i väskan och läste ännu en gång på lappen som adressen till min lägenhet stod på.

''Är du nrevös?'' frågade damen bredvid mig. Jag och hon hade pratat med varandra under resan. Jag hade berättat om mitt sommarjobb, och min centrala lägenhet som jag skulle bo i.

Jag nickade år henne och hon log.

''Det kommer att gå över! Alla i Storbritannien är så underbart trevliga! Du kommer att trivas på direkten!'' Hon slog till mig lite busigt på armen och jag skrattade lite lätt. ''Aj!'' tänkte jag medan jag strök mig försiktigt på stället hon hade slagit till mig, jag ville inte antyda att det hade gjort ont. Damen hade för en stund sedan berättat att hon ofta reste runt om i Storbritannien på somrarna och att hon kände London bättre än sin egen bakficka. Efter en stund plingade det till i flygplanet och ''säkerhetsbältsskylten'' tändes. Jag satte på mig säkerhetsbältet och jag hörde hur många andra också gjorde det. Jag såg ut genom fönstret och såg hur planet sjönk inför landning.

Inne på flygplatsen var det fullpackar med folk. Det var barn som grät, gamla fabröder och tanter som hade bråttom, ungdomar som stod och grät, hånglade eller kramades, eller helt vanligt folk som man inte lade märke till, som inte hade bråttom, var ledsna eller borttappade någonstans. Jag hade nyss hämtat bagaget och var på väg mot utgången. Det var mycket trängsel vid alla dörrarna och jag blev knuffad av någon som kom i full fart bakifrån. När jag återfått balansen försökte jag se efter personen fast den var redan borta i vimlet av människor.

Jag lyckades ta mig ut och ställa mig i kön till taxierna. Som tur var, så stod det inte så jättemycket folk där. När ''min'' taxi kom så klev chauffören ut ur bilen och jag gick fram till honom. Han gick och öppnade bagageluckan och jag slängde in min väska. Jag satte mig sedan i bilen och började rota i väskan efter lappen.

''So where can I take you then?'' frågade han artigt, och jag log mot honom.

Jag gav honom lappen med adressen, och han nickade.

''Let's go'' sa han och startade bilen.

Under resan var det tyst och jag såg ut över den vackra staden. När taxin stannade framför ett stort tegelhus lutade jag mig fram och betalade. När taxin åkt iväg gick jag mot dom stora dörrarna och in i den lilla ''entrén''.

Där inne väntade en kvinna i kanske 40 års åldern, och jag förstod att det måste vara hon som jag skulle få nyckeln av. Hon log ett stort vitt leende mot mig.

''Hi are you Rebecca?'' frågade hon artigt och tittade undrande på mig. Gud vad alla var trevliga här, tänkte jag för mig själv.

''Yes, I am! Have you been waiting long?'' frågade jag. Hon skakade på huvudet och tog sedan upp sin väska som stod på disken hon stod lutad mot.

''Let's go up to the apartment!'' sa hon göatt och började gå mot hissen. Jag följde efter henne in i den och såg att hon tryckte på 7:an. Sjunde våningen... Det låter ju bra, tänkte jag för mig själv medan vi åkte upp. När hissen stannade klev vi ut i en ljus korridor med 4 dörrar på varje sida. Hon gick mot en av de mörkbruna dörrarna, och pekade på siffran som stod på dörren: 53. jag memorerade i huvudet, våning 7 dörr 52.

''You'll love this place!''

Hon gav mig sedan nyckeln och öppnade dörren.

Rummet var ljust oh öppet. Det varen small hall som ledde ut till ett större vardagsrum. När jag tagit av skorna gick jag raka vägen in och kollade in det som snart skulle bli som ett tillfälligt hem för mig under sommaren. En svart soffa, en TV och en liten bokhyööa var det ända möblerna i rummet men det var fint ändå. TV:n satt mitt emot soffan och bredvid den stog bokhyllan. På vänster sida av soffan fanns det en dörr som stog öppen och ledde in i köket. Jag gick och kollade runt i rummet. Det var bänkar och en kyl och frys på den högra sidan av rummet och i mitten av rummet stod ett runt litet matbord med tre stolar runt. Hela rummet var vitt och blev att det se ljust och öppet ut och på den vänstra väggen fanns ett stort fönster. Jag vände mig om och såg att kvinnan hade följt med mig in i rummet och kollade på mig med stora ögon.

''The bedroom is over here..'' sa hon och ledde ut mig till vardagsrummet igen. Hon gick och öppnade en dörr som låg alldeles bredvid. Jag gick med henne in i sovrummet. En dubbelsäng stod i mitten av rummet och det fanns också ett skrivbord.

''What do you think?'' frågade kvinnan med samma leende hon haft sen jag kom hit, varmt och mjukt.

''It's amazing! Should I sign somewhere?''

''Yes please. I have the papers here'' Hon öppnade väskan och tog fram ett litet häfte som hon gav till mig.

''Thank you'' sa jag och tog emot häftet och började läsa. Det stog inget intressant och jag kollade bara lite längre för att det skulle se ut som att jag brydde mig mer än vad jag gjorde. Jag skrev på och gav henne sedan några papper jag hade i väskan. Hon tittade snabbt igenom allt och sa:

''I hope you have good time here! Here you go!'' Hon gav mig en liten nyckel och vi sa ''Byebye!''. När hon gått satte jag mig på sängen, jag hade landat med planet tidigt imorse och klockan var bara halv fem, men jag vär ändå trött och la mig ner för att vila lite..

Det var första delen av You've Got That One Thing ! Den är lite seg i början men snart kommer det hända grejer kan jag lova!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Rebeccas perspectiv - När jag vaknade tog jag upp min iPhone ur fickan och kollade hur mycket klockan var. 17:09 . Jag hoppade ur sängen så plötsligt fik jag lite ont i huvudet och såg stjärnor, så jag satte mig ner igen tills det gått över och gik...